Översvämningar – en del av en klimatförändring?
Översvämningar – är det koldioxidens fel eller är det människans ofullkomlighet på helt andra områden som är orsaken?
Detta är i sanning en fråga som många för närvarande vrider och vänder på, inte minst i detta år av kraftiga regnväder, med åtskilliga översvämningar i släptåg, inte minst i flera mellansvenska orter och städer. Fortsättningsvis kommer jag inte beröra den svåra frågan om vad som kan vara ’’ förhållandet mellan orsak och verkan” i en klimatförändring.
Däremot är effekterna av olika inträffade översvämningar ibland varit minst sagt oväntade. Fortsättningsvis stannar jag inför tre relaterade perspektiv:
- De allvarliga jordskreden Getå, Iggesund och Stenungsund.
- Kända Dammbrott, samt ett nära dammbrott som förhindrades i ”grevens stund”
III. Översvämningar i våra tätorter som förvärrats av så kallade kombinerade avloppssystem.
- De allvarliga jordskreden
den 1:e oktober sker ett jordskred i Getå strax utanför Norrköping .Det var en olycka med ett tåg på väg från Malmö mot Stockholm. Det är den hittills allvarligaste olyckan i svensk järnvägshistoria då minst 42 personer dog. Det exakta antalet omkom
Översvämning
Översvämning innebär att ett markområde som vanligtvis är torrt, tillfälligt eller permanent, sätts under vatten, ofta som följd av händelser utanför människans omedelbara kontroll som exempelvis kraftigt regn.[1]
Orsaker
Naturliga orsaker
Det är vanligt att naturkatastrofer föranleder översvämning. Dessa översvämningar brukar vara väldigt förödande, och kommer oftast i samband med kraftiga regnskurar, snösmältning, orkaner eller vulkanutbrott till havs. Gemensamt för alla är att marken inte hinner ta åt sig allt vatten som plötsligt kommer in över den. En välkänd översvämning inträffade i Nederländerna (Watersnood).[2]
Även monsunregn kan orsaka katastrofala översvämningar i en del länder nära ekvatorn, till exempel Bangladesh. Tropiska cykloner har flera olika egenskaper som tillsammans kan orsaka förödande översvämningar, stormfloder. En är att lufttrycket kan minska kraftigt, så att havsytan stiger. Det har hänt att havet stigit så mycket som 8 meter i orkaners framkant, när de rört sig från land till hav. Även i stormens öga kan havsytan stiga några meter av denna o
Växtlighet och vatten
Kategori
Bild: Guenter M Kirchweger
Nordens naturlandskap har formats av inre och yttre krafter i extremt varierande miljöer under hundratals miljoner år.
Det här avsnittet handlar om klimat- och vegetationszoner, vattnets betydelse, dess fördelning och vattnets kretslopp. Avslutningsvis kommer vi att titta lite på jordens vattenresurser och några relaterade utvecklingsfrågor.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Klimatzoner
Stora områden på jorden har likartat klimat. Dessa områden kallas klimatzoner. I en klimatzon är klimatet snarlikt, men inte identiskt. Klimatet påverkar också vegetationen. Därför finns det till exempel regnskog i den tropiska zonen som har det varmaste klimatet, medan växtligheten är karg i polarzonen.
Det här avsnittet handlar om klimat- och vegetationszoner, vattnets betydelse, dess fördelning och vattnets kretslopp. Avslutningsvis kommer vi att titta lite på jordens vattenresurser och några relaterade utvecklingsfrågor.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Klimatzoner
Stora områden på jorden har likartat klimat. Dessa områden kallas klimatzoner.
Värmeböljor, skyfall och översvämningar i Sveriges framtid
Forskare är överens om att mänskliga utsläpp av växthusgaser resulterat i särskilt höga temperaturer de senaste åren. Samtidigt beskriver forskningsrapporter att klimatet kommer att bli både blötare och torrare i framtiden. Vad vet vi egentligen om framtidens klimatextremer?
Klimatextremer beskriver de väderevent som är ovanliga eller sällsynta. Det kan vara ovanligt mycket av något, som extremt regnfall, eller mycket lite av något, som mycket lite regn under period vilket ger torka. Extremer är per definition ovanliga, men när de väl händer är det dessa som har stor påverkan på samhället, exempelvis i form av översvämningar som kan lamslå hela samhällen.
Klimatextremer: Klimatet beskriver parametrar, exempelvis temperatur eller nederbörd, över en längre period. En klimatextrem inträffar när en sådan parameter är ovanligt hög eller stor, samt låg eller liten.
Just därför ville Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) undersöka vad vetenskapen kan säga om framtida klimatextremer. De gjorde en litteratursamling, alltså sammanställdes ett stort antal forskningsrapporter i en lång samm
Så hjälper växter städer mot översvämningar
Sverige har drabbats av en rad kraftiga översvämningar i år och forskning vid SMHI har visat att risken för skyfall ökar i ett förändrat klimat. Vi kan förvänta oss kraftigare nederbörd i framtiden. Ett sätt att avlasta dagvattennätet är att använda växter, regnbäddar och gröna tak.
Annons
– Den pågående förtätningen i städerna ökar som regel problematiken ytterligare. Andelen hårdgjorda ytor ökar och tillgänglig mark för omhändertagande av dagvatten minskar. Klimatförändringen innebär också ökade risker för skyfallsöversvämningar, skriver forskare vid SMHI i rapporten &#;Klimatanpassa nordiska städer med grön infrastruktur&#;.
Allt fler och kraftigare skyfall i en allt varmare värld samtidigt som våra städer blir allt mer asfalterade och tätare är en kombination som gjord för att skapa översvämningar. Men det görs insatser för att minska risken.
Tobias Emilsson är biolog och forskar inom landskapsarkitektur på SLU. Han har jobbat med så kallade gröna tak och regnbäddar i många år. Gröna tak är tak med växtlighet som kan suga upp regnvatten och regnbäddar är platser med växter och underlag som är gjorda för