Gustav Vasa
- För andra betydelser, se Gustav Vasa (olika betydelser).
Gustav Vasa eller Gustav I,[1] ursprungligen Gustav Eriksson,[2] enligt flera källor född 12 maj, död 29 september på Tre Kronor i Stockholm.[3] var kung av Sverige – och riksföreståndare –, under det pågående befrielsekriget. Hans makttillträde, inlett som ett uppror mot unionskungen Kristian II efter Stockholms blodbad, innebar slutet för Kalmarunionen. Gustav tillhörde Vasaätten, som genom honom blev den första monarkiskadynastin som regerade ett enat svenskt kungadöme som ett arvrike. Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära.
Gustavs roll i införandet av en svensk arvmonarki ses i dag som grundandet av den moderna nationalstatenSverige, och det är den 6 juni – datumet då han valdes till kung av riksdagen i Strängnäs – som är Sveriges nationaldag. Han har senare, särskilt från det sena ‐talet, upphöjts till landsfader och har därmed blivit en viktig nationell symbol. I modern historiesyn har Gustav&#;I utsatts för en mer kritisk analys där man poängterat hur han med bru
Gustav Vasas äventyr i Dalarna
Vid tiden för Gustav Eriksson Vasas äventyr i Dalarna behärskades Sverige av unionskungen Kristian II:s styrkor. Gustav hade beslutat sig för att söka stöd i Dalarna för motstånd mot det danska väldet. Under resan i Dalarna jagades han av den danska kungens anhängare och var flera gånger nära att falla i deras händer.
Från Danmark till Lübeck
Kristian II har fört Gustav till Danmark som fånge. Han behandlas väl och lider ingen direkt fysisk nöd. Men han lider svårt av att ständigt höra om de stora rustningar som Kristian gör mot Sverige, samt höra de unga danska ädlingarnas skryt. Denna gången, säger de, ska danskarna bättre veta att begagna sin fördel. De ska alldeles kväva och utrota de förnämsta och rikaste svenskarna. Sedan kan fattiga och ringa danska karlar gifta sig med änkorna och på så sätt komma till makt och rikedom.
Gustav har sedan länge inväntat en lämplig dag att fly. Han klär sig i bondkläder och beger sig tidigt om morgonen på färden åt Holstein. Han undviker öppna stora vägar, söker mindre stigar och skyndar så att han andra dagen vid middagstiden är i Flensburg. Här träffar han några saxiska köpmän, som kommit med en o
Anekdoten: Gustavs flykt från knektarna
”Vad står du och gapar efter på främmande, liksom du aldrig sett folk förr. Packa dig ut i logen och tröska!”
Denna barska uppmaning från hustrun till bonden Sven Elfsson i Isala by i Svärdsjö räddade sannolikt Gustav Vasas liv. Allt enligt legenden. Bondmorans order accentuerades av ett kraftigt slag med brödspaden över ädlingens rygg.
Tiden var vintern – Den blivande monarken var i Dalarna för att värva anhängare till upproret mot unionskungen Kristian II. Dennes knektar var honom hack i häl,
och Gustav tvingades brådstörtat fly från plats till plats. Den farlige upprorsmannen skulle tas till fånga och oskadliggöras. Stockholms blodbad fanns i färskt minne. Här hade Gustavs far riksrådet Erik Johansson Vasa och närmare 80 andra betydande män halshuggits på order av Kristian.
Till Svärdsjö hade Gustav kommit från Ornässtugan utanför Falun. Där ansågs han inte vara säker och fick rådet att ta sig norrut för att söka skydd hos prästen i Svärdsjö, herr Jon. Prästen såg till att i hemlighet forsla Gustav till Isala där han kände Sven Elfsson, en pålitlig karl. Här kunde Gustav gömma sig.
Kung Kristians hejdukar var dock hack i
Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna
Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna är en traditionell benämning på de sägner som behandlar Gustav Vasas tid i Dalarna under åren –
Bakgrund
Vissa delar av sägnerna går tillbaka på Peder Svarts krönika, författad på kungens initiativ under översyn av honom själv. Ytterligare tillägg till berättelserna gjordes i samband med rannsakningarna om fornminnen på talet. Vissa av uppgifterna upptecknades som sägner så sent som på talet, många formades av Jacob Brandberg, som fick stor betydelse för sägnernas senare utformning.
Mest kända torde sägnerna vara i den variant, som skrevs av Anna Maria Roos under titeln Gustav Vasas äventyr i Dalarne, och som ingick i folkskolans läseböcker för barn.[1] Deras historiska sanningshalt är omdiskuterad.
Sammanfattning
Äventyret följer här i den ordning som sagan beskrivs i folkskolans läsebok.
Återkomsten
Gustav landsteg i Kalmar efter fångenskapen i Danmark, och försökte där övertala stadens borgare och tyska soldater att de skulle fortsätta slåss mot kung Kristians arme. Men Gustav ble
.