Arla: Inget Bovaer på svenska gårdar – just nu
Fria Tider rapporterade under söndagen om de krav på bojkott som riktats mot Arla i Storbritannien.
Bakgrunden är att det kommit fram att Arla provat Bovaer, ett klimatvänligt kosttillskott som får korna att fisa och rapa mindre och därigenom släppa ut cirka 30 procent mindre metangas.
I Sverige har många kunder ställt krav på att Arla ska redogöra för om man använder preparatet på svenska gårdar, vilket man gjorde under
"Inga svenska Arlakor får Bovaer. Under genomförde vi tester ute på ett litet antal gårdar", skriver företaget nu i en uppdatering på sin hemsida.
Arla framhåller att tillskottet inte skadar människors eller djurs hälsa, och att man är öppen för att fortsätta använda dessa medel.
"Vi tittar på hur vi kan använda metanreducerande fodertillskott framöver. Om vi beslutar oss för att göra fler pilottester framöver kommer vi att berätta om detta", skriver Arla.
Företaget betonar att Bovaer bryts ner i kornas matsmältningssystem och inte går vidare till mjölken eller andra slutprodukter. De poängterar också att ekologiska gårdar inte använder tillskottet.
Arla hänvisar "detaljerade frågor" om Bovaer till den utlä
ANNONS
Bovaer-fritt märkning
skribentAnders NiléhnkategoriAnimalieproduktionFoderadditivet Bovaer, som minskar kors metanutsläpp, har medfört en stor debatt, framförallt i Storbritannien.
Nu önskar en del danska politiker en märkning &#;Bovaer-fritt&#; på alla mjölkpaket som producerats av mjölk där korna inte fått Bovaer.
Från årsskiftet 24/25 kommer danska konventionella mjölkbesättningar att utfodra mjölkkorna med Bovaer. Medlet minskar kors metangasutsläpp med cirka 30 procent utan att minska mjölkproduktionen eller öka foderförbrukningen. Det är positivt med tanke på de krav på minskad metangasavgång från nötkreatur som lagts fram på det senaste klimatmötet.
Men en del konsumenter är oroliga för att konsumera mjölk där korna fått Bovaer, trots att vetenskaplig forskning visar att det inte finns några risker varken för kor eller konsumenter.
Det är framförallt konsumenter i Storbritannien som klagat, något Lantbruksnytt rapporterat om för några veckor sedan. Arla gjorde där en satsning i samarbete med ett antal stora livsmedelshandlare om Bovaer i fodret.
Hur en sådan märkning ska gå till är dock oklart. Dels krävs det att mjölken mellan &#;Bovaer-besättnin
Man kan være rigtig dygtig til at bestige det forkerte bjerg. Det beviser regeringen, som vil kaste hele millioner kroner efter foderstoffet Bovaer. Stoffet er et hvidt pulver, der ifølge udenlandske forsøg kan nedbringe køernes udledning af drivhusgassen metan med 30 procent.
Bovaer er en besnærende vej at gå: Vi kan reducere klimaaftrykket fra landbruget uden at ændre på den produktion, vi har i dag. Vi kan tilpasse koen til et system, frem for at tilpasse systemet til koen. Men Bovaer er også en både kortsigtet, snæver og kontraproduktiv vej at følge.
Nok kan Bovaer reducere koens udledning af metan. Men det er ikke en vej, der fører til et klimaneutralt landbrug. Og det er slet ikke et landbrug, der svarer på de mange store udfordringer, vi står med for at nå et bæredygtigt landbrug, der respekterer de planetære grænser, altså vores naturressource grundlag og behovet for at sikre mad nok til en voksende verdensbefolkning.
Det kræver et flere gange større areal at brødføde mennesker ved at dyrke foder til en ko, som det gør at dyrke mad direkte til mennesker. Det kan nok så mange teknologier ikke ændre på, og derfor er løsninger som Bovaer mere et plaster på et åbent benbr
Det mener vi om Bovaer
Bovaer er dårligt nyt for køerne
Det kemiske stof Bovaer er udråbt til at være et mirakelmiddel. Og det vil snart blive blandet i mange køers foder. Stoffet kan nemlig reducere den gas, der bliver dannet i koens mave, som via dens bøvser ender i atmosfæren og er med til at skabe klimaforandringer. Og det er altså ikke, fordi koen i sig selv er en belastning. Det er fordi, vi mennesker holder kvæg i stort antal, hvilket givet virkelig mange bøvser.
Det lyder måske umiddelbart som en god løsning, men Bovaer kan være rigtig dårligt nyt for køerne. Vi ved nemlig ikke, hvordan det påvirker dem. Samtidig risikerer køerne at blive lukket inde i stald året rundt, fordi effekten af stoffet er mere usikker, når de græsser. Det betyder, at tusindvis af køer måske aldrig kommer til at gå frit på marken, hvor de fra naturens side hører hjemme.
Vi skal selvfølgelig handle på klimakrisen. Men det skal ikke være på bekostning af dyrene. I stedet mener vi, at landbruget skal have langt færre dyr. På den måde sikrer vi gode liv og adgang til det fri.
LÆS HØRINGSSVAR HER
.