Venus ()
H. cm. W. 70 cm
betong, porslin, färg
I verket VENUS finns kopplingar såväl till den danske författaren Peter Høegs beskrivning av människans önskvärda liknelse med babymuggen, vilken med sin rundade botten automatiskt tippas upp efter att ha fallit, som till renässansmålaren Botticellis välkända verk VENUS FÖDELSE. Karin Hälls tolkning av Botticellis verk rymmer frågor om återuppbyggnad, söndrande och trasighet. Vardagliga material som krossat porslin leder tankarna till ägg- och snäckskal. Med destruktivitet och konstruktion som utgångspunkt skildras faser av förnyelse.
Eng
Venus ()
H. cm. W. 70 cm
concrete, porcelain, paint
In the work VENUS there are links both to the Danish author Peter Høegs description of mans desirable likeness to the baby cup, which with its rounded bottom is automatically tipped up after falling, and to the Renaissance painter Botticellis well-known work THE BIRTH OF VENUS. Karin Hälls interpretation of Botticellis work contains questions about reconstruction, disintegration and brokenness. Everyday materials such as broken porcelain bring to mind egg and seashells. With destructiveness and construction as a starti
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botticelli, Sandro — den sköna linjens målare - Våren och Venus’ födelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTTICELLI
Venus’ födelse. En av Botticellis mest berömda tavlor i Uffizierna i Florens.
DEN SKÖNA LINJENS MÅLARE
Botticelli, [båtitjeFi], Sandro ( el.
—), florentinsk målare, hette egentligen
Ales-sandro Filipepi. Han sattes som gosse i guldsmedslära
bl. a. hos den store Verrocchio, visade sig vara en
begåvad tecknare och kom därför i lära hos munken
Filippo Lippi, som omkr. var den mest ansedde
målaren i Florens. Hans ungdomsarbeten visar nog
intryck av denne och även av andra äldre samtida
men han lägger också från begynnelsen i dagen en
stark och egenartad
Venus födelse
Venus födelse är en målning av Sandro Botticelli. Den utfördes cirka under ungrenässansen och beställare var en medlem ur familjen Medici.[4]
Motiv
Verket behandlar ett mytologiskt tema härrörande ur klassicismen föreställande paret Zefyros och Chloris, vindguden med sin gemål, som driver upp kärleksgudinnan Venus på stranden. Där mottages hon av vårens gudinna (en av horerna;[5][6][7] även tolkad som blomstergudinnan Flora), som står beredd att klä henne. De neddalande rosorna anspelar på den första blomningen då vårens, fertilitetens och kärlekens gudinna, Venus föds.[8]
Historik
Under den här perioden var det den humanistiska filosofin, nyplatonismen, som dominerade i Florens, vilket också gav upphov till att Lorenzo de' Medici år grundade den så kallade "Platons akademi". I denna akademi träffades konstnärer, författare och medlemmar ur Medici-familjen för att föra diskussioner kring denna humanistiska filosofi.[9] Uppkomsten av detta verk, liksom andra kan tänkas vara ett resultat av dessa samtida strömningar.[10]
Målningen hänger på konstmuseet Uffizierna i Florens, Ital
Venus födelse (bildkonst)
Muralmålning från Pompeji (cirka 50 ).
Sandro Botticelli, Venus födelse (cirka ), Uffizierna.
Tizian, Venus anadyomene (cirka ), Scottish National Gallery.[1]
Nicolas Poussin, Venus födelse (–), Philadelphia Museum of Art.[2]
Cornelis de Vos, Venus födelse (–), Pradomuseet.[3]
François Boucher, Venus triumf (), Nationalmuseum.[4]
François Boucher, Venus (), Wallace Collection.[5]
Jean-Honoré Fragonard, Venus födelse (cirka ), Musée Grobet-Labadié.[6]
Théodore Chassériau, Venus Marine (), Louvren.[7]
Jean-Auguste-Dominique Ingres, Venus anadyomene (), Musée Condé.[8]
Eugène Emmanuel Amaury-Duval, Venus födelse (), Palais des Beaux-Arts de Lille.[9]
Alexandre Cabanel, Venus födelse (), Metropolitan Museum of Art.[10]
Arnold Böcklin, Venus Anadyomene (), Saint Louis Art Museum.[11]
William-Adolphe Bouguereau, Venus födelse (), Musée d'Orsay.[12]
Jean-Léon Gérôme, Venus födelse (), privat ägo.
Henri Gervex, Venus födelse, Petit Palais.
Odilon Redon, Venus födelse (cirka ), Museum of Modern Art.[13]
.