Public holidays in Sweden
In Sweden, public holidays (Swedish: helgdagar) are established by acts of Parliament (the Riksdag).[1] The official holidays can be divided into Christian and non-Christian holidays. The Christian holidays are jul (Christmas), trettondedag jul (Epiphany), påsk (Easter), Kristi himmelsfärds dag (Ascension Day), pingstdagen (Pentecost), and alla helgons dag (All Saints' Day). The non-Christian holidays are: nyårsdagen (New Year's Day), första maj (International Workers' Day), Sveriges nationaldag (National Day), and midsommar (Midsummer). Midsummer is, however, officially also a Christian holiday to celebrate John the Baptist's birthday.
In addition to this, all Sundays are official holidays, but they are not as important as the main holidays. The names of the Sundays follow the liturgical calendar and they should be categorized as Christian holidays. Easter Sunday and Pentecost are always on Sundays, but they are seen more like main holidays than ordinary Sundays. When the standard working week in Sweden was reduced to 40 hours by the Riksdag, all Saturdays became de facto public holidays. Holy Saturday, Midsum
Påskmat
Påskmat är den för landet eller kulturen typiska mat som serveras och äts under påskhelgen. Servering av en påskbuffé med många olika rätter och en efterrättskaka eller annan söt efterrätt är vanligt.
Påskmat i Sverige
Länge var påsken inte någon större mathögtid eftersom skafferierna ofta var tomma den tiden på året. Fram till talet åt man saltad fisk på långfredagen. Det kunde vara salt sill, men även gravlax och saltad laxrygg. Sill och lax räknades som fattigmansmat.[1] Under talet förekom ofta regionala traditioner. I Värmland serverades saltad svinmage fylld med korngryn och på Öland tillagades sillpudding. På påskaftonen kunde det förekomma något festligare måltidsvarianter än på långfredagen, som rökt fisk.[2]
Under industrialiseringen i slutet av talet och början av talet firades påsken i större utsträckning och man började påskpynta. Påskskinka var en vanligare syn än julskinka. Grisar slaktades i allmänhet på hösten. Skinkan räknades till de finare delarna av grisen som skulle sparas till följande år.[3] Den konserverades för att kunna förtäras på våren eller sommaren. Lammkött till påsk är en judisk infl
Påsk i Sverige
- För den kristna högtiden, se Påsk. För den judiska högtiden, se Pesach.
Påsk i Sverige firas sedan efter den gregorianska kalenderns regler.[1] Fram till präglades långfredag av att de flesta affärer och offentliga nöjen hade stängt till minne av Jesu korsfästelse.[2] Korsfästelsen av Jesus skedde under den judiska påsken, Pesach. I Norden firades under samma årstid vårblot, det råder dock osäkerhet om hur det påverkat det kristna påskfirandet. På senare tid har påsken blivit en familjehögtid där gammal folktro, fornnordiska traditioner och kristna traditioner blandas.
Påskkärringar
Påskkärring, även påskakäring, påskkäring och påskakärring, är enligt gammal svensk folktro en häxa som enligt tradition flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen.
Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av talet eller tidigare.[3] I vissa
Påske
Denne artikkelen omhandler den kristne påsken. For den jødiske påsken, se pesach. For andre betydninger, se Påske (andre betydninger).
Påsken er den mest sentrale av de kristnehøytidene i kirkeåret, både for den romersk-katolske, den ortodokse og de protestantiske kirkene. Høytiden feires til minne om Jesus Kristus siste nattverd, korsfestelse, lidelse, død og oppstandelse som ifølge evangeliene i Bibelen fant sted under den jødiske påskefeiringen pesach i Jerusalem.[1][2][3][4] Forut for påsken markeres fastetiden og den stille uke, og etter påskesøndag kommer påsketiden, som varer fram til pinse.
Jødenes feiring markerer imidlertid israelittenesutvandring fra fangenskapet i Egypt,[5] der Jakob og hans tolv sønner hadde bosatt seg og etter&#;kommerne hadde blitt slaver under faraos styre. Ordet påske kalles pascha på gresk og latin, en forvanskning av navnet på den jødiske høytiden pesach. Ordet betyr «å gå forbi» og henviser til fortellingen om Moses som førte jødefolket ut av trelldommen i Egypt.
Konsilet i Nikea i bestemte at påskedag skulle være første søndag etter første sykliske f
Påske
Påske betegner både den jødiske højtid, Pesach, der fejrer jødernes udvandring fra Ægypten, og den vigtigste og ældste kristne højtid, der markerer Jesus' død og opstandelse.
Påske ligger på forskellige tidspunkter hvert år, da datoen er baseret på jævndøgn og fuldmåne. Det er således påskesøndag søndagen efter første fuldmåne efter forårsjævndøgn. Denne udregning blev vedtaget ved Kirkemødet i Nicæa i år , hvor man også besluttede, at de beregninger som fastsatte påsken, skulle være lavet af kristne. Datoen for den jødiske påske, pesach (se mere i afsnittet nedenfor) falder imidlertid anderledes, da påske efter jødisk tradition er beregnet ud fra nymåne. Indtil år brugte man i Danmark og mange andre lande den julianske kalender, der med tiden blev mere og mere upræcis, hvor forårsjævndøgn efterhånden havde forskubbet sig fra marts til marts. I gik Danmark over til at bruge den mere præcise gregorianske kalender.[1][2]
De østlige biskopper, den ortodokse kirke, foretrak at bevare tilknytningen til den jødiske pesach som påskefejring, dels fordi evangelierne fortæller, at Jesu død og opstandelse skete i de jødiske påskedage, og dels fordi d