Anmäl till Länsstyrelsen eller polisen
Om du ser eller tror att ett djur far illa ska du göra en anmälan till djurskyddshandläggaren hos din länsstyrelse. Om det är akut och du inte kan nå länsstyrelsen kan du kontakta polisen som är skyldiga att utreda brott mot djurskyddslagen alternativt djurplågeri. Du kan kontakta polisen även om det inte är akut.
Anmäl bristande djurhållning | Länsstyrelsen Västerbotten ()
Om du vill anmäla ett brott eller tipsa polisen, ring I akut läge (vid pågående brott) ring
Djurskyddet saknar befogenheter att ingripa
Djurskyddet är ingen myndighet och har därför inte befogenheter att gå in i enskilda ärenden. Du kan dock vända dig till organisationen för stöd och råd.
Anonym anmälan
En anmälan kan göras anonymt. Länsstyrelsen har skyldighet att utreda anonyma anmälningar, till skillnad från polisen. Nackdelen med en anonym anmälan är att det kan vara svårt för den som utreder ärendet att gå vidare. Det är ibland nödvändigt att någon kan vittna om vad de har sett och upplevt samt att det finns dokumentation om händelseförlopp, tidsangivelser med mera.
Vad händer med din anmälan?
Om en djurägare inte sköter sina djur enligt djurskyddslagstift
Anmäl bristande djurhållning
Kontakta polisen vid akuta ärenden
Vid akuta fall utanför kontorstid ringer du till polisen på telefonnummer
Vid pågående allvarlig situation ring
Vid misshandel av djur, till exempel om sett du någon sparka eller slå en hund, kontaktar du polisen för anmälan om djurplågeri.
Det här händer efter din anmälan
Om bristerna verkar vara mindre allvarliga kan vi välja att först ringa djurhållaren eller skicka ett brev med information om att vi mottagit ett klagomål, samt vilka regler som gäller. Om vi får in fler klagomål mot samma djurhållare, kan vi göra en kontroll ute hos djurhållaren.
Om vi bedömer att djurskyddsproblemen är allvarliga kan vi göra en oanmäld kontroll hos djurhållaren, alternativt kontakta djurhållaren skyndsamt. Beroende på djurets skick kan vi besluta att djuret ska omhändertas.
Vad händer med djuret efter ett omhändertagande?
I de fall ett omhändertagande leder till att vi bestämmer att djurägaren inte ska få tillbaka sitt djur gör vi i varje enskilt fall en bedömning om djuret kan överlåtas eller säljas. Om djuret till exempel är mycket sjukt, gammalt eller förvildat kan beslutet i stället bli att det ska avlivas. Vi kan
ANMÄL BROTT MOT DJUR
Om du ser eller tror att ett djur far illa ska du göra en anmälan till djurskyddshandläggaren hos din länsstyrelse. Kontaktuppgifter finner du längst ned. Du kan också göra en anmälan till polisen som vidarebefordrar anmälan till Länsstyrelsen om de inte själva har möjlighet att handlägga ärendet.
Djurskyddet Skellefteå saknar befogenheter att ingripa!
Djurskyddet Skellefteå är ingen myndighet och har därför inte befogenheter att gå in i enskilda ärenden. Du kan dock vända dig till föreningen för stöd och råd.
Anonym anmälan
En anmälan kan göras anonymt. Länsstyrelsen har skyldighet att utreda anonyma anmälningar till skillnad från polisen. Nackdelen med en anonym anmälan är att det kan vara svårt för den som utreder ärendet att gå vidare. Det är ibland nödvändigt att någon kan vittna om vad de har sett och upplevt samt att det finns dokumentation om händelseförlopp, tidsangivelser med mera.
Vanligt händelseförlopp
Om en djurägare inte sköter sina djur enligt djurskyddslagstiftningen kan myndigheten besluta om omhändertagande, djurförbud eller annan åtgärd. Det vanligaste är att en anmälan om exempelvis vanskötsel kommer in till Länsstyrelsen eller
Djurskyddet i Sverige
Djurskyddslagen styr djurskyddet
Det som sätter ramarna för hur man får hålla och använda djur i Sverige bestäms av Sveriges riksdag i den svenska djurskyddslagen. I förarbetena till lagen kan man läsa mer om vilka avvägningar som är gjorda och hur man motiverat att djur får användas på olika sätt. Mer detaljerade regler för hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddsförordningen som beslutas av regeringen och i djurskyddsföreskrifterna som beslutas av oss på Jordbruksverket.
Djur ska må fysiskt och psykiskt bra
Djurskyddslagstiftningen är tänkt att förebygga att djur far illa. Den beskriver hur den som håller, sköter eller hanterar djur ska göra så att djuren mår både fysiskt och psykiskt bra. Det är den som äger eller tar hand om djuren som ansvarar för att djuren har det bra. I Sverige ska alla djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.
I Sverige lägger vi också stor vikt vid att djuren som vi håller ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Med detta menas inte att djuren ska kunna utföra alla beteenden som de gör i naturen, men att de ska kunna utföra sådana som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras v
.