Kemisk reaktion
- För reaktion i politisk mening, se Reaktionär. För flera betydelser av reaktion, se reaktion.
Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Kemisk reaktion
En vanlig kemisk reaktion är när ett eller flera kemiskagrundämnen eller ämnen, reaktanter, reagerar med varandra på något sätt, eller med enskilda protoner eller elektroner, och bildar ett eller flera nya ämnen, produkter. För att en kemisk reaktion ska ske krävs energi i någon form, oftast i form av värme, men det finns även reaktioner som drivs av ljus och av elektrisk energi.
De delar av kemin som fokuserar på energiförändringarna under kemiska reaktioner är termokemi, fotokemi och elektrokemi.
Fotosyntesen, som är växternas sätt att ta upp energi från solljus, är en serie fotokemiska reaktioner. Fosforescens är också en fotokemisk process. Kemiska reaktioner som frigör eller drivs av elektrisk energi kallas elektrokemiska reaktioner.[1]
I en kemisk reaktion behöver inte alla t
Exempel på kemiska reaktioner i vardagen
Fotosyntes
Växter tillämpar en kemisk reaktion som kallas fotosyntes för att omvandla koldioxid och vatten till mat (glukos) och syre. Det är en av de vanligaste vardagskemiska reaktionerna och även en av de viktigaste eftersom det är så växter producerar mat åt sig själva och djur och omvandlar koldioxid till syre. Ekvationen för reaktionen är:
6 CO 2 + 6 H 2 O + ljus → C 6 H 12 O 6 + 6 O 2
Aerob cellandning
Aerob cellandning är den motsatta processen för fotosyntes genom att energimolekyler kombineras med syret vi andas för att frigöra den energi som behövs av våra celler plus koldioxid och vatten. Energi som används av celler är kemisk energi i form av ATP, eller adenosintrifosfat.
Här är den övergripande ekvationen för aerob cellandning:
C 6 H 12 O 6 + 6O 2 → 6CO 2 + 6H 2 O + energi (36 ATP)
Anaerob andning
Anaerob andning är en uppsättning kemiska reaktioner som gör att celler kan få energi från komplexa molekyler utan syre. Dina muskelceller utför anaerob andning närhelst du tar ut syret som levereras till dem, till exempel under intensiv eller långvarig träning. An
En viktig del av kemin är att lära sig om vilka egenskaper ämnen runt omkring oss har. Minst lika viktigt är dock att förstå hur ämnen kan förändras, förvandlas och byggas om. För visst förändras de – så kallade kemiska reaktioner är vanligare än man tror!
Vad är en kemisk reaktion?
Allt runt omkring oss – du, jag, datorn du läser detta på och inte minst luften som du andas – är uppbyggt av små byggstenar som kallas atomer (läs mer om dem i våra atom-artiklar). Det finns bara ett hundratal atomslag, men dessa kan sitta ihop på alla möjliga sätt och bilda olika ämnen, som till exempel vatten, syre och plast.
Vid en kemisk reaktion ändrar atomerna i ett eller flera ämnen sitt sätt att sitta ihop på. De kan släppa greppet om varandra eller börja hålla ihop med nya atomer. På detta sätt bildas nya ämnen, med nya egenskaper. För att få tillbaka de gamla ämnena behövs en ny kemisk reaktion.
Ett exempel på en kemisk reaktion skulle kunna vara det som sker när du bränner en pannkaka i köket. Under den reaktionen bildas bland annat ämnen som har en svart färg och som smakar riktigt vidrigt.
Ett annat exempel är det som sker när en bit av en metall som kallas natrium får bri
I en kemisk reaktion reagerar kemiska ämnen med varandra och bildar ett nytt kemiskt ämne. A + B => C. Inga atomer försvinner eller tillkommer vid en reaktion utan de byter bara plats med varandra så att nya kombinationer bildas. Till exempel kol reagerar med syre och då bildas kolmonoxid. När reaktionen är klar finns bara kolmonoxid. Allt kol och syre är omvandlat.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Kemiska reaktioner sker hela tiden överallt. En del reaktioner går blixtsnabbt till exempel explosioner medan andra tar väldigt lång tid på sig till exempel när järn rostar.
Vad påverkar reaktionshastigheten?
Bilden nedan visar två ämnen som reagerar med varandra i ett provrör med vatten. Vattnet reagerar inte utan hjälper bara ämne 1 och ämne 2 att stöta på varandra.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Koncentration – Om koncentrationen av ett eller fler av ämnena är hög kommer reaktionen gå snabbare. Det beror på att det finns fler aktiva atomer som kan stöta ihop med varandra och reagera.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Finfördelning – Ämnen som är uppdelade i småbitar reagerar snabbare med varandra. Reaktionen sker där ämnena har kontakt med varandra.
.