TYRGILS KNUTSSON
(d. )
Marsk
Tyrgils Knutsson genomförde två krigståg mot Karelen och Ryssland. Under det första grundades Viborg och under det andra fästningen Landskrona vid Nevas utlopp. Som marsk och som ledamot av förmyndarstyrelsen för Birger Magnusson var Tyrgils Knutsson den som i praktiken styrde Sverige kring sekelskiftet
Tyrgils Knutsson avlägsna släktband till kungahuset var främsta orsaken till att han uppnådde sin maktposition. Redan hörde han till kung Magnus Ladulås närmaste krets, och blev han medlem av riksrådet. Han fick äran att till dopet bära fram kungens yngste son Valdemar, sedermera hertig av Finland. Erikskrönikan låter förstå att Magnus på sin dödsbädd utsåg Tyrgils Knutsson till förmyndare för sin minderårige son Birger och till att förestå riket. Belägg för detta finns dock inte. Lika osäkert är om Tyrgils Knutsson då var drots, vilket vissa källor gör gällande. Hans position i riksrådet blev mer framträdande under , då en farsot svepte över landet och många av rikets stormän och biskopar dog. I augusti var Tyrgils Knutsson redan marsk, men knappast ännu den viktigaste personen i förmyndarstyrelsen. Denna position uppnådde han först efter d
Jämtland överförs under okända former till Norge. Landskapet lyder dock fortfarande under biskopen i Uppsala
Det första korståget mot Finland erövrar de västra delarna. Korståget kan ha föregåtts av kolonisering
Ångermanland, Österbotten och Nyland koloniseras av svenska bönder. Det svenska greppet om Finland stärks.
Ett nytt korståg i Finland mot de krigiska tavasterna leder till att de inre delarna av Finland erövras
Marsken Torgil Knutsson erövrar Karelen från Novgorod. sluts en fred som reglerar gränsen mellan Sverige och Ryssland fram till
I freden i Helsingborg tvingas kung Birger att ge sina bröder stora ärftliga hertigdömen som i praktiken är självständiga.
I Nyköpings gästabud tillfångatar kung Birger sina bröder och drar in deras hertigdömen till kronan.
Magnus Eriksson blir kung över både Sverige och Norge Han ärver även norra Halland.
Magnus Eriksson köper större delen av Skåne samt Blekinge. kolonisationen av Norrland har passerat den officiella gränsen från
De resterande delarna av Skåne och Halland köps
Unionen med Norge upplöses när Magnus Erikssons yngre son Håkan blir dess
Sverige genomför ett korståg mot Finland som erövrar de västra delarna. Korståget kan ha föregåtts av kolonisering
Ångermanland, Österbotten och Nyland koloniseras av svenska bönder. Det svenska greppet om Finland stärks.
Ett nytt korståg i Finland mot de krigiska tavasterna leder till att de inre delarna av Finland erövras
Marsken Torgil Knutsson erövrar Karelen från Novgorod. sluts en fred som reglerar gränsen mellan Sverige och Ryssland fram till
Kolonisationen av Norrland och norra Finland fortsätter obehindrat av den officiella gränsen från
Gustav Vasas yngre son Johan erhåller ett ärftligt hertigdöme som i praktiken är en självständig stat. Året efter utökas det med en del av Nyland
Erik XIV drar in sin bror Johans hertigdöme till kronan som svar på dennes nära förbindelser med Polen.
I freden vid Teusina regleras den finska gränsen och Ryssland erkänner Sveriges innehav av Estland.
Ingermanland och Kexholms län erövras av Sverige från Ryssland i freden vid Stolbova.
I freden i Nystad erövrar Ryssland Estland, Livland, Ingermanland och södra karelen
Hattarnas ryska krig slutar m
De svenska korstågen
De svenska korstågen var en serie svenska militära expeditioner under och talen för att införa katolicismen i de då hedniskaBaltikum och Finland. Expeditionerna syftade också till att säkra den svenska Östersjökusten och handelsvägarna österut i konkurrens med Tyskland, Danmark och Novgorodlandet (Holmgård, Gårdarike).
Bakgrund
Vikingatågen i österled upphörde vid början av talet men Sveriges förbindelser österut fortfördes, exempelvis gifte Olov Skötkonungs bort sin dotter Ingegerd med Jaroslav I av Kiev. Det ser ut som om Novgorod under första hälften av talet stödde svenska och norska regenter mot danska-engelska kungar.[1]
Försvar
Under talet var den hedniska Östersjöbefolkningen, bland annat kareler och ester, en fara för den svenska Östersjökusten. Ett sådant härjningståg ledde till Sigtunas brand Svenskarna var därmed i en liknande situation som tidigare drivit tyskar och anglosaxare att missionera i Norden: Ett införande av kristendomen öster om Östersjön kunde skapa säkerhet.[1]
Konfessionsstrider
Påven i Rom stod i konkurrens med den g
.