sirwren.pages.dev

Kolsyra formel

Kolsyra (H2CO3): struktur, egenskaper, syntes, anv&#;ndningar

Innehåll

De kolsyra Det &#;r en oorganisk f&#;rening, &#;ven om det finns de som debatterar att den faktiskt &#;r organisk, vars kemiska formel &#;r H2CO3. Det &#;r d&#;rf&#;r en diprotinsyra som kan donera tv&#; H-joner+ till det vattenhaltiga mediet f&#;r att generera tv&#; molekyl&#;ra katjoner H3ELLER+. Fr&#;n det uppst&#;r de v&#;lk&#;nda bikarbonatjonerna (HCO3–) och karbonat (CO32-).

Denna m&#;rkliga syra, enkel men samtidigt involverad i system d&#;r m&#;nga arter deltar i en v&#;tska-&#;nga-j&#;mvikt, bildas av tv&#; grundl&#;ggande oorganiska molekyler: vatten och koldioxid. N&#;rvaron av CO2 Ouppl&#;st observeras n&#;r det bubblar i vattnet och stiger upp mot ytan.

Detta fenomen ses med stor regelbundenhet i kolsyrade drycker och kolsyrat vatten.


N&#;r det g&#;ller kolsyrat eller kolsyrat vatten (bilden ovan) har en s&#;dan m&#;ngd CO l&#;st sig2 att dess &#;ngtryck &#;r mer &#;n dubbelt s&#; h&#;gt som atmosf&#;rstrycket. N&#;r det inte &#;r t&#;ckt minskar tryckdifferensen inuti flaskan och utsidan l&#;sligheten av CO2, s&#; bubblorna dyker upp som slutar fly fr&#;n v&

Några vanliga syror och baser

av Magnus Ehinger

Plocka fram

  • Konc. HCl
  • Utsp. HCl
  • Utsp. H2SO4
  • Zn-, Al- eller Mg-bleck
  • Fossila stenar från Gotland
  • Koppartråd
  • BTB
  • Sugrör

Några starka syror

Saltsyra, HCl

Konc. saltsyra "ryker" i luft.

  • Vattenånga kondenseras kring HCl(g).

Löser oädla metaller.

Exempel:

  • Mg(s) + 2HCl(aq) → Mg2+(aq) + H2(g) + 2Cl–(aq)

Magnesium löses i saltsyra.

"Fräser" med karbonater.

Exempel:

  • CaCO3(s) + 2HCl(aq) → CaCl2(aq) + H2O + CO2(g)

Användning:

  • Magsaft innehåller HCl(aq), ca 0,01M.
  • Saltsyra används för att ställa pH.

Salpetersyra, HNO3

Löser oädla metaller, men också koppar.

  • Giftiga kväveoxider, NOx, bildas, kvävedioxid, NO2:

    Cu + 4HNO3 → Cu2+ + 2NO2 + 2H2O + 2NO\(_3^-\) 

Koppar löses i koncentrerad salpetersyra.

Användning:

  • Gödningsmedel: HNO3 + NH3 → NH4NO3
  • Kungsvatten (HNO3 + HCl) kan lösa guld.

Bildade salter:

  • Nitrater, KNO3, används som gödningsmedel.

Svavelsyra, H2SO4

Tvåprotonig, protolyseras i två steg:

  1. H2SO4 + H2O → HSO\({\sf _4^-}\) + H3O+ (vätesulfatjon bildas)
  2. 
HSO\({\sf _4^-}\) + H2O →

    Karbonsyra (H2CO3) Egenskaper, användningsområden och betydelse

    den kolsyra, tidigare kallad luft- eller luftsyran, den är den enda oorganiska syran av kol och har formeln H2CO3.

    Salterna av kolsyror kallas bikarbonater (eller vätekarbonater) och karbonater (Human Metabolome Database, ). Dess struktur presenteras i Figur 1 (EMBL-EBI, ).

    Det sägs att kolsyra bildas av koldioxid och vatten. Kolsyra sker endast genom salter (karbonater), syrasalter (vätekarbonater), aminer (karbamidsyra) och syraklorider (karbonylklorid) (MeSH, ).

    Föreningen inte kan isoleras som en ren vätska eller fast ämne, som sönderdelningsprodukter, koldioxid och vatten, är mer stabila än syran (Royal Society of Chemistry, ).

    Kolsyra finns i människokroppen, kolsyran i blodet kombinerar med vatten för att bilda kolsyra, som sedan utandas som en gas i lungorna.

    Det finns också i stenar och grottor där kalkstenen kan lösas. H2CO3 kan också hittas i kol, meteoriter, vulkaner, surt regn, grundvatten, hav och växter (kolsyraformel, S.F.).

    index

    • 1 Kolsyra och karbonatsalter
    • 2 "Hypotetisk" koldioxid och vattensyra
    • 3 Fysikaliska och kemiska egenskaper
    • 4 användningsområden
    • 5 Betydelse
    • 6 referenser

    Syra  Korresponderande basNamnformelKa/MpKaNamnformelKb/MpKbvätesulfidjon

    HS-

    1,2⋅10

    12,92

    sulfid­jon

    S2–

    8,3⋅10-2

     

    vätefosfatjon

    \({\sf \text{HPO}_4^{2-}}\)

    4,4⋅10

    12,36

    fosfat­jon

    \({\sf \text{PO}_4^{3-}}\)

    2,3⋅10-2

     vätekarbonat­jon

    \({\sf \text{HCO}_3^-}\)

    4,7⋅10

    10,33

    karbonat­jon

    \({\sf \text{CO}_3^{2-}}\)

    2,1⋅10-4

     

    ammonium­jon

    \({\sf \text{NH}_4^+}\)

    5,7⋅10

    9,24

    ammoniak

    NH3

    1,8⋅10-5

     

    vätecyanid

    HCN

    6,0⋅10

    9,22

    cyanidjon

    CN-

    1,7⋅10-5

     

    underklor­syrlighet

    HClO

    3,0⋅10-8

    7,52

    hypoklorit­jon

    ClO–

    3,4⋅10-7

     

    divätefosfat­jon

    \({\sf \text{H}_2\text{PO}_4^{-}}\)

    6,2⋅10-8

    7,21

    vätefosfat­jon

    \({\sf \text{HPO}_4^{2-}}\)

    1,6⋅10-7

     

    divätesulfid

    H2S

    8,9⋅10-8

    7,05

    vätesulfid­jon

    HS-

    1,1⋅10-7

     

    kolsyra

    H2CO3

    4,2⋅10-7

    6,38

    väte­karbonat­jon

    \({\sf \text{HCO}_3^-}\)

    .