sirwren.pages.dev

Lytiska förändringar

Metastaser till skelettet kan förekomma vid alla cancerformer. Ungefär hälften av alla patienter med malign sjukdom får metastaser, och hälften av dessa får skelettmetastaser. En vanlig orsak till cancersmärta är skelettmetastaser. Spridning till skelettet sker vanligtvis via blodet (hematogent).

Skelettmetastaser kan vara lytiska (övervägande bennedbrytning) eller sklerotiska (övervägande bennybildning). Prostatacancer ger t ex oftast sklerotiska metastaser medan lungcancer ger lytiska metastaser. Ibland finns både lytiska och sklerotiska t ex vid bröstcancer. Oftast kommer skelettmetastaser sent i sjukdomsförloppet men kan ibland var första symtom på en cancersjukdom. Skelettmetastaser kan även hittas utan uppenbar primärtumör och utreds då enligt cancer av okänd primärtumör, CUP (se Cancer av okänd primärtumör (CUP) ).

Skelettmetastaser är vanligast där man har benmärg d v s i ryggrad, bäckenet, revben, övre delen av lår och överarm.

Skelettmetastaser är nästan alltid multipla. Myelom räknas inte till skelettmetastaser, eftersom myelom startar i benmärgen, men har klinisk bild som liknar skelettmetastaser. Skelettmetastaser innebär ofta stort lidande om man inte kan hejda

Skelettcancer

Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset

Fakta

  • Höjda kalkhalter i blodet är symtom på metastaser i skelettet.
  • Sarkom är cancer i kroppens stödjevävnader, som skelett, brosk, bindväv, muskler.
  • Den vanligaste formen av skelettsarkom kallas osteosarkom

Vad är skelettcancer?

Cancertumörer i skelettet kan ha olika ursprung. De kan uppkomma primärt i skelettet och heter då sarkom. De kan också uppkomma som metastaser, alltså att de har spridits dit av en annan cancersjukdom i kroppen.

Det är relativt få människor som drabbas av skelettsarkom. Vanligtvis när man pratar om skelettcancer brukar det oftast handla om metastaser från en annan cancerform.

De olika former av skelettsarkom (primär) som finns är:

  • Osteosarkom
  • Ewings sarkom
  • Kondrosarkom

Inom vården kallas primär skelettcancer för sarkom. Osteosarkom är den vanligaste av de primära skelettcancerformerna men alla tre är väldigt ovanliga. Majoriteten av alla som har cancer i skelettet har metastaser från annan cancerform.

Symtom på skelettcancer (metastaser)

De vanligaste symtomen vid metastaser i skelettet är

  • smärta
  • svaghet i till exempel e

    Metastas, Ryggrad

    BAKGRUND

    Definition

    Metastas till kotpelaren.

    Epidemiologi

    • Kotpelaren är den vanligaste lokalisationen i skelettet som drabbas av metastaser.1
    • Kotpelarmetastaser förekommer hos % av personer med cancersjukdom, där % av de som diagnostiseras har okänd primärtumör.1
    • Av de med kotpelarmetastas får cirka 5 % ryggmärgs- eller cauda equina-påverkan.1
    • Av de maligna tumörerna i kotpelaren är 3 % lymfom och 1 % myelom.1

    Etiologi

    Bröst-, prostata-, lung-, tyreoidea- och njurcancer är de cancerformer som vanligast ger upphov till skelettmetastaser.1Blodmalignitet, så som lymfom och myelom, kan också angripa kotpelaren.1

    Patoanatomi

    • Metastaser kan vara både lytiska (som vid bröstcancer) eller sklerotiska (som vid prostatacancer).1
    • Vanligaste lokalisation för metastaser är i bröstryggen (70 %), därefter ländryggen (20 %) och till sist halsryggen (10 %).1
    • Lymfom ger sällan direkt skelettpåverkan, men kan göra det genom överväxt och ger då ofta även upphov till ryggmärgs- eller rotpåverkan. Myelom är en plasmacellstumör där utsöndringen av cytokiner i % ger upphov till osteolytiska förändringar i skelettet. Plasmocytom (specialfall av myelom)

      Bakgrund och orsaker

      Myelom – även kallat multipelt myelom – är en malign tumörsjukdom i benmärgen orsakad av klonal proliferation av plasmaceller. Tumörcellerna producerar ett monoklonalt immunglobulin som kan detekteras i serum eller urin, s.k. M-komponent. Myelom karaktäriseras av infiltration av plasmaceller i benmärgen. Myelomcellerna producerar vissa cytokiner som orsakar nedbrytning av skelettet, med fokala lytiska förändringar och generaliserad osteopeni, vilket leder till skelettsmärtor som är den viktigaste sjukdomsmanifestationen och det vanligaste debutsymtomet. En följd av benmärgsinfiltrationen är suppression av normal hematopoes med framför allt anemi som följd. En annan konsekvens är hämning av den normala immunglobulinsyntesen, vilket nedsätter det humorala immunförsvaret och kan orsaka återkommande bakteriella infektioner.

      Toxiska effekter av lätta immunglobulinkedjor kan orsaka njursvikt.

      Sjukdomen föregås sannolikt alltid av ett preneoplastiskt stadium med M-komponent utan tecken till myelom, s.k. MGUS (monoklonal gammopati

      .