Avfall som behandlas med energiåtervinning
Genom att använda avfall till produktion av värme och el tas energiinnehållet i avfallet tillvara. Avfallets vikt reduceras vid förbränning till ungefär en femtedel. Drygt 40 procent av det avfall som används i svenska energiåtervinningsanläggningar är kommunalt avfall. Det resterande är avfall från industrier och annan verksamhet som ofta utgörs av utsorterade fraktioner med mer homogen sammansättning. Dessa fraktioner skiljer sig dock mycket mellan anläggningarna.
Det kommunala avfallet som levereras till energiåtervinning varierar något beroende på vilka kommuner som anläggningen har slutit avtal med. Normalt levereras utsorterat brännbart kommunalt avfall. Det ska inte innehålla farligt avfall, batterier, lampor eller annat el-avfall. Det ska heller inte innehålla förpackningar eller tidningar. Dessa ska istället sorteras ut och lämnas till materialåtervinning. Även metall som inte är förpackningar ska sorteras ut eftersom metall är en råvara med väldigt högt återvinningsvärde. Dessutom kan metallerna ge problem i förbränningsprocessen med onödigt slitage och oförutsedda driftstopp på anläggningen som följd.
Även gips bör so
Biologisk återvinning
En stor del av vårt avfall är biologiskt lättnedbrytbart som till exempel trädgårdsavfall och matavfall. Genom kompostering eller rötning utvinns näring och energi (vid rötning) vilket ger stora miljövinster.
Det huvudsakliga syftet med biologisk återvinning är att cirkulera näringsämnen i samhället för att på så sätt sluta kretsloppet.
Rötning ger biogas och biogödsel
Rötning är den vanligaste metoden att behandla matavfall. Vid rötning bildas biogas, som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas är en förnybar energikälla. Efter uppgradering, där koldioxid renas bort, kan biogas användas som fordonsbränsle, som råvara inom industrin, till uppvärmning eller elproduktion.
Vid rötning bildas även biogödsel, ett gödningsmedel med rikt näringsinnehåll. I stort sett all biogödsel som produceras i Sverige används på jordbruksmark. En stor andel av biogödseln är också godkänd att användas som gödselmedel i ekologisk produktion.
Genom att använda biogödsel i stället för mineralgödsel återförs växtnäringsämnen till kretsloppet. Det gäller bland annat fosfor, som är en ändlig resurs.
Avfall Sverige har tagit fram webbplatsen Där finns bland an
Hushållssopor
Hushållssopor eller hushållsavfall är en benämning på residualfraktion av avfall från i första hand privata hushåll. Även avfall från andra verksamheter, men som liknar det som kommer från hushåll brukar räknas som hushållsavfall, till exempel avfall från förskolor och skolor. Avfall från industrier och liknande verksamheter betecknas industriavfall. Definitionen av hushållsavfall i svensk lag beskrivs i Miljöbalken 15 kap 3 §.
Hushållsavfall har en genomsnittlig specifik vikt av drygt kg per kubikmeter.[när?] Ett svenskt normalhushåll ger upphov till en avfallsmängd på i genomsnitt 10 kg per vecka.[när?] Svenskt hushållsavfall går främst till förbränning på landets knappt 30 avfallsförbränningsstationer. Matavfall kan sorteras separat och gå till kompostering eller återvinning och bli till exempelvis biobränslen[1]. I Sverige är det lag, från och med den 1 januari , på att sortera matavfall separat. Lagen omfattar både hushåll och verksamheter.[2]
Restavfall är det hushållsavfall som inte kan sorteras.[3]
Se även
Referenser
.
.